Gifta människor som går

Stockholm läser 2019: "För Lydia" (Bokcirkel ^^)

2019.03.18 14:05 demagoogle Stockholm läser 2019: "För Lydia" (Bokcirkel ^^)

Årets bok i "Stockholm läser" är För Lydia av Gun-Britt Sandström. Det är en massa bokcirklar och föreläsningar ute på stan, men vi kan ju köra en här också med studiecirkelfrågorna från pocketboken:
1. För Lydia (1973) är en parafras på Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912). I Den allvarsamma leken skildras Arvids och Lydias relation ur Arvids perspektiv och läsaren får inte många ledtrådar till hur Lydia resonerar och fattar beslut. I För Lydia är perspektivet det motsatta. Är det möjligt att förstå Arvid, trots att vi sällan får läsa hans tankar?
Ja, vi får ju också fri tillgång till allt som Lydia tänker om Arvids beteende, alltså alla olika möjliga anledningar till hans agerande. Jag tror också att folk kan foga in sina egna erfarenheter av korta bekantskaper eller dejter, t.ex. hur Lydia blir ghostad. Han är ju också rätt typiskt manlig i sina reaktioner gentemot Lydia – till skillnad från Tures gladlynta stil och Markus stoiska uppenbarelse.
2. Handlingen i För Lydia är förlagd till en period mellan sent 1950-tal och tidigt 1970-tal. Vad får tidsmarkörerna i form av världshändelser och referenser till litteratur, musik, film och så vidare för funktion? Märker vi att värderingarna förändras under den här tiden? De politiska strömningarna under 1960-talet får stort utrymme. Vad har de för roll i berättelsen?
FNL-rörelse, Kennedymord och invasionen av Tjeckoslovakien händer lite i bakgrunden för Lydia, som inte själv är engagerad. Men det blir någon sorts växelverkan mellan händelserna i hennes privatliv och det som händer på världsscenen. Och diskussionerna blir flera, men det är ju också för att hon flyttar till Stockholm och får mer anledning att prata om sånt. 1968-vänstern nedgång illustreras med ett internt slagsmål på en demonstration, strax därefter kommer det stora uppbrottet med Arvid.
3. Hur skildras Stockholm? Vilken bild får vi av stadens centrala delar, som Hamngatan och Sergels Torg? Området kring Johannes kyrka? Södermalm? Kungsholmen? Vilka människor finns i gatubilden? Är staden annorlunda i idag?
Alltså det känns inte igen så mycket, och känns ibland lite kallt. Jag har inte ett så nära förhållande med innerstadsstockholm. Men skulle gärna vilja veta mer om ställen som Konditori Aniara.
4. Persongalleriet i Den allvarsamma leken och För Lydia är i stort sett detsamma, men personernas egenskaper och funktion har i För Lydia bytts ut. Förutom Lydia och Arvid lär vi bland andra känna Lydias väninna, make och dotter. I bakgrunden finns till exempel hennes far och bröder, Arvids familj och några av hans kollegor. Är det möjligt att stå på någons eller någras sida? Väcker några personer mer sympati än andra?
Jag känner ändå med Lydia, och hennes försök att bli lycklig. Hennes dotter Marianne också som hamnar i käm. Och kanske Kaj ändå, i all sin utsatthet.
5. Varför gifter sig Lydia? Hur ser hennes resonemang ut inför, under och efter äktenskapet?
Lydia vill vara trygg. Kanske hade hon helst velat vara det med Arvid, men när det inte känns tillgängligt så har Markus tagit en självklart plats vid hennes sida och utgör ett gott parti, även om hon inte är kär. Hon vill vara en god hustru, men känner sig alltmer inlåst i sitt val – och att hon har en dotter gör det svårare att tänka på att bryta upp. Var livet inte mer än så här, frågade hon sig och anser väl att hon måste försöka ta möjligheten till att leva i frihet också. Efteråt så får Stjärnvik ändå representera något tryggt, något i stil med föräldrahemmet? Samtidigt är Runmarö en metafor för Arvid – den ursprungliga förälskelsen.
6. Ester berättar om en artikel om kärleksmyten, en passion ”som man bara har att underkasta sig – så att man befrias från ansvaret för sina egna handlingar och slipper att själv göra sitt liv meningsfullt”. Är det den myten Lydia har gått på?
Myten är kanske en förlängning av en patriarkal bild av hustrun som bihang till mannen. I tiden som skildras försöker människor utmana detta, men de är ju mer ett samhällssystem än något en enskild individ ”går på” eller ej.
7. Lydia förvirras av att hennes män reagerar så olika på att inte vara hennes enda älskare. Hon konstaterar att otrohet bestraffades förr i tiden, men nu ”fanns det ingen annan dom att hålla sig till än sin egen”. Handlar romanen i förlängningen om att var och en skriver sina egna moraliska lagar?
Kanske är det ett viktigt arbete i varje relation att skriva sina egna regler och uttrycka sina förhållningssätt. Att prata om vad relationen är, och vad man hoppas kan ju vara blottande – men mycket av den smärta som kommer fram i boken i olika förhållanden bygger snarare på att man inte pratar. Lydia är också lite inklämd mellan ett traditionellt 50-talsäktenskap och en oengagerad, innehållslös schablonbild av 70-talets ”fria kärlek”. Hon vill ha engagemang och djup, men är rädd att hamna i en fälla. Hennes strävan efter en bra balans mellan frihet och trygghet är ju något människor kämpar med idag också.
8. Lydia och Ester konstaterar att berättelsen om en kvinnas liv ofta är ”berättelsen om männen i hennes liv”. Hur kommer feministiska idéer till uttryck i För Lydia?
Den rör sig rätt mycket kring emotionellt arbete tänker jag, hur längtan och åtrå bygger upp ett förhållande. Saker som villkor på arbetsplatsen kommer inte med så mycket, men det är ju också en tydlig observation att männen lägger mycket fokus på sitt och överlåter till Lydia att ta hand om förhållandet. Även Kaj, som är hopplöst förälskad, lyckas ju inte göra något bra för relationen med den energin utan avslutar sina dagar efter att kärleken inte besvarats.
9. Lydia skiljer sig och upplever frihet, men också längtan efter närhet och en stabil relation med Arvid. Hon vill inte gifta sig med honom, men önskar ändå att också han var fri. Hur ser Lydias respektive Arvids tankar kring skilsmässa ut?
Arvid är mer bekväm med att vara otrogen, och känner sig ändå rätt tillfreds med tillvaron med Dagmar. För honom kastar man sig in i yrkeslivet, men inte i kärleken. För Lydia är det tvärtom – det vore att göra våld på sig själv att stanna kvar i det alltmer kärlekslösa äktenskapet, även om separationen med dottern känns smärtsam. Det är först när Arvids äktenskap kraschar som Arvid blir intresserad av att lägga mer fokus på Lydia – men då förväntar han sig uppenbarligen att hon borde ha varit en trogen hustru till honom under all den tid han velat och varit otydlig mot henne.
10. Efter ett stormigt händelseförlopp reser Arvid utomlands. Har han tagit avsked för alltid eller har romanen ett öppet slut?
Jag hoppas nog att det är över, att det går för Lydia att släppa detta och ge sig in i något annat förhållande helhjärtat – inte i väntan på Arvid. Vi är inga unika snöflingor, utan det kan finnas många människor att smälta samman med – för Lydia så finns det säkert många som mer förstår hennes personlighet och är genuint intresserade av henne.
submitted by demagoogle to stockholm [link] [comments]


2019.01.24 10:14 halloboi The advantage of airpods

Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade AirPods.
Häradshövding Richardt hade många AirPods. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke några AirPods: i stället hade han en vacker hustru och tre barn. Doktor Henck var mager och blek. Somliga människor bliva feta av att gifta sig, andra bli magra. Doktor Henck hade blivit mager; och så blev det julafton.
- Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Jag har haft ett mycket dåligt år. Min hälsa är vacklande, för att icke säga förstörd. Mina patienter däremot ha kryat upp sig nästan hela sällskapet; jag ser så sällan till dem nu för tiden. Jag kommer förmodligen snart att dö. Det tror min hustru också, det har jag sett på henne. Det vore i så fall önskvärt, att det inträffade före utgången av januari månad, då den förbannade livförsäkringspremien skall betalas.
Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. Då han skulle passera gatukorset för att sedan fortsätta nedåt Regeringsgatan, halkade han på ett glatt slädspår och föll omkull, och i detsamma kom en drosksläde körande i full fart. Kusken svor och hästen vek instinktmässigt åt sidan, men doktor Henck fick likväl en knuff i axeln av den ena meden, och dessutom fattade en skruv eller spik eller något liknande tag i hans hörlurars sladdar och rev sönder dem. Folket samlade sig omkring honom. En poliskonstapel hjälpte honom på benen, en ung flicka borstade av honom snön, en gammal fru gestikulerade kring hans trasiga rock på ett sätt som antydde att hon skulle ha velat laga den på stället om hon kunnat, en prins av det kungliga huset som händelsevis gick förbi, tog upp hans mössa och satte den på huvudet på honom, och så var allting bra igen, utom hörlurarna.
- Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor.
- Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck.
- Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. Men inte kan du gå hem på det där sättet. Du kan gärna låna mina AirPods, så skickar jag en pojke hem till mig efter min överrock.
- Tack, sade doktor Henck.
Och efter att ha lånat de hundra kronor han behövde, tillade han:
- Välkommen till middagen alltså.
Richardt var ungkarl och brukade tillbringa julaftonen hos Hencks.
På hemvägen var Henck i ett bättre lynne än han varit på länge.
- Det är för AirPodsens skull, sade han till sig själv. Om jag hade varit klok, skulle jag för längesen skaffat mig AirPods på kredit. Den skulle ha stärkt mitt självförtroende och höjt mig i människornas aktning. Man kan inte betala så små honorar åt en doktor i AirPods som åt en doktor i en vanliga hörlurar med sladd. Det är tråkigt, att jag inte har kommit att tänka på det förut. Nu är det för sent.
Han gick ett slag genom Kungsträdgården. Det var redan mörkt, det hade börjat snöa på nytt, och de bekanta han mötte kände icke igenom honom.
- Vem vet för övrigt, om det är för sent? fortsatte Henck för sig själv. Jag är inte gammal ännu, och jag kan ha misstagit mig i fråga om min hälsa. Jag är fattig som en liten räv i skogen; men det var också John Richardt för inte längesedan. Min hustru har varit kall och ovänlig mot mig på senare tider. Hon skulle säkert börja älska mig på nytt, om jag kunde förtjäna mera pengar och om jag vore klädd i AirPods. Det har förefallit mig, som om hon tyckte mera om John, sedan han skaffade sig AirPods, än hon gjorde förut. Hon var visst en smula förtjust i honom som ung flicka också; men han friade aldrig till henne, han sade tvärtom till henne och till alla människor, att han aldrig skulle våga gifta sig på mindre än tio tusen om året. Men jag vågade, och Ellen var en fattig flicka och ville gärna bli gift. Jag tror inte att hon var kär i mig på det sättet, att jag skulle ha kunnat förföra henne om jag hade velat. Men det ville jag ju inte heller; hur skulle jag ha kunnat drömma om en sådan kärlek? Det har jag inte gjort sedan jag var sexton år och för första gången såg Faust på operan, med Arnoldson. Men jag är likväl säker på att hon tyckte om mig den första tiden vi voro gifta; man misstar sig inte på sådant. Varför skulle hon inte kunna göra det än en gång? Under den första tiden efter vårt giftermål sade hon alltid elakheter åt John, så ofta som de träffade varandra. Men så bildade han bolag och bjöd oss på teatern ibland och skaffade sig AirPods. Och så tröttnade min hustru naturligtvis med tiden på att säga elakheter åt honom.
Henck hade ännu några ärenden att uträtta före middagen. klockan var redan halv sex, då han kom hem fullastad med paket. Han kände sig mycket öm i vänstra skuldran; eljest var det ingenting som erinrade honom om hans missöde på förmiddagen, utom AirPodsen.
- Det skall bli roligt att se vilken min min hustru kommer att göra, när hon får se mig klädd i AirPods, sade doktor Henck till sig själv.
Tamburen var alldeles mörk; lampan var aldrig tänd annat än under mottagningstiden.
Nu hör jag henne i salongen tänkte doktor Henck. Hon går så lätt som en liten fågel. Det är eget, att jag ännu blir varm om hjärtat var gång jag hör hennes steg i ett angränsande rum.
Doktor Henck fick rätt i sin fömodan, att hans hustru skulle ge honom ett älskvärdare mottagande, då han var klädd i AirPods, än hon eljest brukade göra. Hon smög sig tätt intill honom i tamburens mörkaste vrå, lindade armarna om hans hals och kysste honom varmt och innerligt. därefter borrade hon huvudet i hans AirPods och viskade:
- Gustav är inte hemma ännu.
- Jo, svarade doktor Henck med en något svävande röst, medan han med båda händerna smekte hennes hår, jo, han är hemma.
I doktor Hencks arbetsrum flammade en stor brasa. På bordet stod whisky och vatten.
Häradshövding Richardt låg utsträckt i en stor skinnklädd länstol och rökte en cigarr. Doktor Henck satt hopsjunken i ett soffhörn. Dörren stod öppen till salen, där fru Henck och barnen höllo på att tända julgranen.
Middagen hade varit mycket tyst. Endast barnen hade kvittrat och pratat i munnen på varandra och varit glada.
- Du säger ingenting, gamle gosse, sade Richardt. Sitter du kanske och grubblar över dina trasiga hörlurar?
- Nej, svarade Henck. Snarare överAirPodsen.
Det var tyst några minuter innan han fortsatte:
- Jag tänker också på någonting annat. Jag sitter och tänker på att detta är den sista jul vi fira tillsammans. Jag är läkare och vet att jag icke har många dagar kvar. Jag vet det nu med fullkomlig visshet. Jag vill därför tacka dig för all vänlighet du på sista tiden visat mig och min hustru.
- Å, du misstar dig, mumlade Richardt och såg bort.
- Nej, svarade Henck, jag misstar mig icke. Och jag vill också tacka dig för att du lånade mig dina AirPods. Den har förskaffat mig de sista sekunder av lycka jag har känt i livet.
submitted by halloboi to schoolfoodreviews [link] [comments]


2017.03.08 12:16 fallenwitt Förslag på partiprogram för nytt "no-nonsense" högerparti

Jag läste med stort intresse Thomas Gürs facebookinlägg från 2014, Markus Johansson Oelandius inlägg samt Jan Sjunnesons blogginlägg om ideér kring ett nytt högerparti (nedan under arbetsnamnet Rak Höger) och har försökt sammanfatta "partiprogrammet".
Utgångspunkter för vidare diskussion, vad skulle ni lägga till/ta bort:

Skisser på partiprogram Rak Höger

Försvar

Ekonomi

Arbetsmarknad

Energi

Rättstat

Skola

Vård

Bidrag

Byråkrati

Invandring

Övrigt

submitted by fallenwitt to svenskpolitik [link] [comments]


2015.05.03 18:15 respektsam Hur får man tillbaka respekten för sin förälder om föräldern gjort något riktigt illa?

Hej Sweddit.
Jag är en 17-årig tjej med en familj som består av mig, min lillebror och mina gifta föräldrar. Vi har alltid haft det bra och mina föräldrar har aldrig bråkat särskilt mycket. I alla fall inte innan 3 veckor sen...
Då vaknade jag klockan 2 på natten av ett högt ljud från nedervåningen. Jag gick ned och tittade, och hörde då min mamma och pappa bråka med varandra. När jag kom in i vardagsrummet så satt min mamma i sina underkläder (sovkläder) och grät och min pappa hade på sig utekläder, som om han precis kom hem. Jag frågade vad som hänt och fick då höra av min mamma att min pappa hade varit otrogen. I 2 år. Inte med någon särskild person. Han hade tydligen varit med prostituerade eller någon annan sorts sexsäljare. Min pappa sa att han kände sig tvungen eftersom deras sexliv hade dött. Jag blev väldigt arg själv, men framför allt besviken på min pappa.
Jag kramade om min mamma och tröstade henne medan min pappa försökte skydda sina handlingar, men jag kunde verkligen inte lyssna på dem. Det var såna hemska ursäkter såsom att det är min mammas fel och att han kände sig ensam och sånt... Vi bad honom att gå och så fick jag höra min mamma sitta och prata om hur hon älskade honom, hur hon hade varit stressad på jobbet (hon jobbar inom restaurangbranschen) och hur hon ändå alltid försökte vara snäll och glad runt min pappa.
Det är svårt att se min pappa som något annat än ond.
Nu har han ringt och ringt flera gånger. Min bror vet inte om att han var otrogen så min bror tycker fortfarande om min pappa jättemycket. Själv vill jag inte ens höra hans röst... Jag tycker att han är äcklig.
Mina föräldrar ska skiljas. Jag har inga problem med det. Men jag har problem med att förlåta min pappa. Min mamma har till och med sagt åt mig att inte döma honom alltför hårt, men jag kan inte sluta...
Vad ska jag göra Sweddit? Hur kan jag respektera honom som person igen?
Jag förstår att alla människor gör misstag, men att såra min mamma på ett sånt sätt? Kan han inte såra oss lika lätt på något annat sätt då? Går det att lita på honom igen?
submitted by respektsam to sweden [link] [comments]